Hittade grattiskort från studenten och blev helt tårögd, hahah. Och sen läste jag det från syrran, "Är stolt över dig", och då brast det. Vill ju inte lämna min syster! Eller systerdotter, eller mamma, eller pappa, eller Ells, eller Divie, eller Wipha, eller Lisa, eller Arpita eller någon alls. Och så tar det så lång tid innan jag får träffa Evve igen. Kan inte ni alla bara följa med? Hahah. Åh. Fem månader innan jag får se er igen. Är hemma i lite mindre än tre månader och så åker vi iväg igen, för att vara borta i fyra månader till. Ni som kan måste komma och hälsa på alltså. Skype, brev, fb... jag vet inte. Men hör av er bara!
Kommer gråta som ett fån under hela december och fram tills att vi åker. Är helt säker på det.
Håller på att välja ut lite foton som jag vill printa ut och ha med mig. Kommer ju ha datorn. Men vill liksom ha något att ta på... Okej, lät lite skumt. Tror ni förstår ändå.
Gosh. Det mest negativa med resan!
- Natalie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar